Därför NIX
Därför NIX
NIX är ett nationellt register där du som konsument kan säga nej till telefonsamtal från företag du inte har någon befintlig relation med. Det handlar om samtal i marknadsförings-, försäljnings- eller insamlingssyfte. Genom att ansluta dig slipper du kontakta varje företag för sig – din avregistrering hanteras centralt.
Vad är NIX?
Ett gemensamt register mot oönskade samtal. NIX är ett nationellt spärrregister där konsumenter kan tacka nej till oönskade telefonsamtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte från företag du inte har en kundrelation till. På så vis slipper du jaga enskilda företag för att dra tillbaka tidigare samtycken – allt sker på en och samma plats.
Kostnadsfritt
Att spärra ditt telefonnummer kostar ingenting mer än samtalskostnaden.
Spärra allt
Du kan även ansluta mobilen till NIX-Telefon.
Du väljer
Spärren är giltig tills vidare och går att häva när som helst.
Opt-out och Opt-in - nej eller ja
I grunden har opt-in och opt-out samma mål och syfte, nämligen att man själv som individ och konsument ska kunna styra hur de får kontaktas i försäljning och marknadsförings syfte.
Opt-in kontra opt-out - Vid första anblick kan opt-in verka mer konsumentvänligt, man tackar ju ”ja” i stället för att behöva tacka ”nej”. Men det är viktigt att komma ihåg att ett eventuellt opt-in-system endast skulle påverka en mindre del av alla säljsamtal. Skälet är att lagstiftningen skiljer mellan samtal till befintliga kunder och samtal till potentiella nya kunder. De flesta säljsamtal sker till redan befintliga kunder, och dessa skulle inte omfattas av ett opt-in.
Opt-out, den nordiska modellen - I Sverige, liksom i övriga Norden, används i dag opt-out. Det innebär att konsumenter kan tacka nej till oönskade säljsamtal genom att registrera sitt telefonnummer i ett centralt nationellt register. På så sätt kan man blockera samtal från företag med vilka man inte redan har en kundrelation. Det finns dock undantag – exempelvis får företag fortsätta ringa sina befintliga kunder.
Idén om ett "ja-tack-register" - Ibland lyfts tanken att NIX-registret borde ändras från ett nej-tack-register till ett ja-tack-register, alltså ett gemensamt opt-in-register för alla företag. Ett sådant system, ibland kallat ett ”japp-register”, är dock svårförenligt med EU-rätten. EU-domstolen har i ett tyskt mål slagit fast att varje företag har rätt att skapa och förvalta sitt eget samtyckesregister.
Förslag om totalförbud - Det händer också att det föreslås att telefonförsäljning borde förbjudas helt. Ett sådant totalförbud finns i dag inte i något europeiskt land. Förutom principiella invändningar om inskränkningar i näringsfriheten skulle det skapa svåra gränsdragningsproblem. Eftersom EU-rätten uttryckligen tillåter telefonförsäljning är det dessutom sannolikt att ett totalförbud skulle anses oproportionerligt.
Opt-in modell bygger på att varje konsument aktivt ger sitt samtycke till att bli kontaktad. Alla marknadsaktörer kan fritt samla in samtycken och skapa egna register, för eget bruk eller för att sälja vidare.
| Opt-Out (NIX Sverige) | Opt-in (ex. Tyskland, Österrike) |
| En central plats att tacka nej för konsumenten | Mängder av samtyckesregister |
| Ingen handel med samtycken, konsumenten har kontroll | Vanligt med aggressiv samtyckesinsamling och kommersiell handel med samtycken |
| Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation | Påverkar endast samtal utan befintlig kundrelation |
Opt-out eller Opt-in - ett eller fler register
Till skillnad från hur det ser ut idag med ett centralt nationellt NIX-register (opt-out), skulle det med opt-in inte finnas ett sammanhållet register. Det beror på att företag och marknadsförare med opt-in har rätt att samla in samtycken var för sig. Det innebär att konsumenter själva över tid måste ha kontroll på alla samtycken de lämnar. Vill en konsument återkalla ett samtycke, måste varje företag kontaktas en och en. (eller ”varje samtycke återkallas vart och ett för sig”. Det kan vara fler aktörer än företag om samlar in.) Så är det inte i länder som använder opt-out, så som Sverige och övriga Norden.
Eftersom olika länder har valt olika lösningar går det att jämföra hur de båda modellerna fungerar i praktiken.
Opt-in och handel med samtycken
En väl fungerande marknad bygger på att företag får avsättning för sina tjänster och produkter, vilket innebär ett behov av att nå ut till nya kunder. På en marknad med opt-in, får därför samtycken ett ekonomiskt värde för företagen, vilket leder till en omfattande handel med samtycken. Det skapar ett osunt fokus på att samla in samtycken, vilket ofta sker med aggressiva metoder.
I Sverige är vi förskonade från samtyckesinsamling och omfattande handel med samtycken, som förekommer i länder som använder opt-in. Rent konkret genomförs samtyckesinsamlingen ofta av specialiserade företag, så kallade leads-insamlare. Dessa företag bygger upp samtyckesdatabaser som sedan säljs vidare. En vanlig metod är att personer, ofta unga, lockas med kostnadsfria spel, lekar, tävlingar eller lotterier på nätet, där motprestationen är att man delar med sig av personuppgifter och samtycker till marknadsföring. Samtycken som sedan finns kvar, och handlas med, under lång tid.
Eftersom det med opt-in inte finns en samlad plats där konsumenter kan säga nej tack till telefonmarknadsföring, måste konsumenter kontakta varje enskilt företag för att dra tillbaka sitt samtycke, vilket för en vanlig konsument kan räknas i hundratals om ens samtycke exempelvis har fångats upp i en leads-insamling.
Opt-in eller opt-out påverkar inte arbetet mot bedrägerier
Bedrägeribrotten är ett stort samhällsproblem där telefonen, på samma sätt som andra kanaler, tyvärr kan fungera som brottsverktyg. Dessvärre är det inte sannolikt att kriminella individer kommer att följa vare sig NIX-registrets regler eller krav på samtycke genom opt-in. Det preventiva arbetet mot bedrägerier påverkas därför inte av vilken modell som används. För att komma åt bedragare krävs både omfattande skärpt tillsyn och rättsvårdande arbete från polis samt andra myndigheter.
Vill du nixa ditt nummer?
Enligt Marknadsföringslagen är en marknadsförare skyldig – med vissa undantag – att kontrollera om en privatpersons telefonnummer finns i NIX-Telefon innan samtal i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte rings till denne.
Att spärra ditt telefonnummer kostar ingenting mer än samtalskostnaden. Du kan även ansluta mobilen till NIX-Telefon. Spärren är giltig tills vidare och går att häva när som helst.
Vanliga frågor & svar
NIX Telefon finns till för att alla på ett enkelt sätt ska kunna tacka nej till telefonförsäljning. Genom vårt nationella register kan konsumenter, med bara ett steg, skydda sig från oönskade samtal i marknadsförings-, försäljnings- och insamlingssyfte – en modell som visat sig vara effektiv i hela Norden och stora delar av Europa.
Har du några frågor? Titta in på vår FAQ. Hittar du inte vad du söker är du välkommen att kontakta oss.